Files
fsfe-website/about/basics/freesoftware.sv.xhtml
maelle 38499eeed6 changing the bottom link
svn path=/trunk/; revision=17125
2010-09-27 11:57:18 +00:00

136 lines
6.7 KiB
HTML

<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" ?>
<html>
<head>
<title>FSFE - Vad är fri programvara?</title>
</head>
<body>
<h1>Vad är fri programvara?</h1>
<p class="indent">Fri i fri programvara refererar till frihet och inte till
pris. Namnet har använts i denna betydelse sedan 80-talet, den första
kompletta definitionen är i <a href="http://www.gnu.org/bulletins/bull1.txt">GNU's Bulletin, vol. 1 no. 1</a>, publicerad februari 1986. Sammanfattningsvis är det fyra
friheter som <a href="http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html">definierar</a> fri programvara:</p>
<ul>
<li class="indent"><b>Friheten att använda programmet, oavsett ändamål.</b>
<p class="indent"> <em>Att införa begränsningar på användandet av fri
programvara, som till exempel
tidsbegränsningar ("30 dagars provperiod", "licensen går ut 1:a januari,
2004"),
syfte ("nyttjande medges för forskning och icke-kommersiellt bruk") eller
geografiskt område ("får inte användas i landet X") gör ett program
ofritt.</em></p>
</li>
<li class="indent"><b>Friheten att studera hur programmet fungerar och att
anpassa det till dina behov.</b>
<p class="indent"> <em>Att applicera juridiska eller praktiska restriktioner
mot att modifiera ett program, som att kräva speciella licenser, kräva
att ett Non-Disclosure-Agreement (NDA) skrivs eller - för programspråk
som kan presentera koden på olika sätt - hemlighålla den mest lämpliga
formen för en människa att läsa och ändra ett program ("källkoden"),
gör också programmet proprietärt (ofritt). Utan friheten att förändra
ett program, är man fortfarande beroende av en enskild
leverantör.</em></p>
</li>
<li class="indent"><b>Friheten att sprida kopior så att du kan hjälpa din
granne.</b>
<p class="indent"> <em>Programvara kan kopieras och spridas i princip utan
kostnad. Om du inte har tillåtelse att ge ett program till en person
som behöver det, så gör det programmet i fråga ofritt. Att sprida ett
program kan göras mot betalning om du så önskar.</em></p>
</li>
<li class="indent"><b>Friheten att förbättra programmet och sprida dina
förbättringar så att hela samhället kan dra nytta av dem.</b>
<p class="indent"> <em>Få är en bra programmerare på alla områden. Vissa kan
inte programmera alls. Denna frihet låter dem som inte har tid eller
kunskap att lösa ett problem att indirekt få friheten att
förbättra. Detta kan göras mot betalning.</em></p>
</li>
</ul>
<p class="indent">Dessa friheter är rättigheter, inte skyldigheter, men för att
följa dem ställs ibland vissa krav på en person. Vem som helst kan välja
att inte nyttja dessa friheter, men kan också välja att nyttja dem
alla. Det ska poängteras att fri programvara inte exkluderar kommersiell
spridning. Om ett program inte tillåts att användas och spridas i
kommersiellt syfte är det inte ett fritt program. Ett växande antal företag
baserar sin affärsmodell helt eller åtminstone delvis på fri programvara,
inklusive en del av de största proprietära programvaruleverantörerna. Fri
programvara gör det lagligt att erbjuda hjälp och assistans, det gör det
inte till ett tvång.</p>
<h3>Terminologi</h3>
<p class="indent">Engelska verkar vara det enda språk som har en sådan stark
tvetydighet mellan frihet och pris. (Detsamma gäller svenska, jämför
yttrandefrihet med fri taxa. övers. anm.) När man översätter fri programvara
till andra språk blir det "logiciels libre" på franska, "software libre" på
spanska "software libero" på italienska, "Fri Software" på danska, eller
motsvarande så att det är lätt att förstå att det är frihet som avses.</p>
<b>Open Source</b>
<p class="indent">Den 3:e februari 1998, i kölvattnet efter Netscape
meddelat att de släpper sin webbläsare som fri programvara, möttes en grupp i
Palo Alto i Silicon Valley och diskuterade att påbörja en kampanj för fri
programvara genom att använda termen "Open Source". Målet vara att snabbt
kommersialisera fri programvara och höja acceptansen för den bland företagen
och riskkapitalbolagen i den snabba, nya ekonomin. Som ett led i detta, valde
de medvetet att förbise de långsiktiga frågorna (så som filosofi, etik och
sociala effekter) som är relaterade till Fri Programvara eftersom de kände att
dessa var hinder för att få en snabb acceptans i målgruppen. De föreslog att
man skulle fokusera enbart på de tekniska fördelarna<a class="fn" href="#fn">1</a>.</p>
<p class="indent">Ofta används, med goda avsikter, termen "Open Source" - som
från början definierades till att betyda samma sak som fri programvara vad
gäller licenser och implementation - av folk som egentligen refererar till fri
programvara. Termen har numera glidit i sin definition och används regelbundet
för allt mellan fri programvara och det i allra högsta grad proprietära
"Governmental Security Program" (GSP) från Microsoft<a class="fn" href="#fn">2</a>.</p>
<b>Libre Software</b>
<p class="indent">När Europakommisionen började behandla fri programvara
regelbundet försökte de undvika tvetydigheten i engelskans "Free Software" och
missförstånden med "Open Source". De definierade en ny term "Libre Software."
Denna term har visat sig hålla utan att misstolkats eller glida och är i
betydelsen identisk med fri programvara. Den kan vara en lösning när man är
rädd för att bli misstolkad när man talar engelska (eller svenska).
</p>
<h2 id="fn">Referenser</h2>
<ol>
<li>
För referens, se (Översatt av FSFE, övers. anm.) <a href="http://web.archive.org/web/20021217003716/http://www.opensource.org/advocacy/faq.html">OSI
FAQ</a>:
<em>Hur relaterar "open source" till "free software"? Open Source Initiative
är en marknadsföringsplan för fri programvara. Det är en försäljarsnack för
"free software" på solida pragmatiska stadgar istället för ideologiskt
domderande. Den vinnande kärnan är inte förändrad, men förlorarattityden och
symbolismen är borta.</em>
</li>
<li>
I detta program betalar
regeringar och internationella organisationer åtskildiga summor för att ha en
ytlig blick på några delar av Windows källkod i särskilda lokaler hos
Microsoft. Detta kanske ökar känslan av säkerhet men är i själva verket
värdelös - särskilt eftersom de inte ens vet om det de tittade på är vad de
har på sina datorer. Och naturligtvis ger det dem inte frihet.
</li>
</ol>
</body>
<timestamp>$Date$ $Author$</timestamp>
</html>
<!--
Local Variables: ***
mode: xml ***
End: ***
-->